Företagsobligationer – finns det mer att hämta?

När vi nu går in i hösten är kreditpåslagen på företagsobligationer mer eller mindre på samma nivå som före pandemin för 1,5 år sedan. Det är i mångt och mycket en annan värld idag men det är ändå naturligt att ställa sig frågan hur man ska se på tillgångsslaget givet nuvarande kreditpåslag.

När vi tittar på räntenivåerna befinner vi oss fortfarande i samma lågräntemiljö som före pandemin. En femårig svensk obligationsränta handlar på -0,14 procent idag och handlade på -0,25 procent i början av 2020. Någon löpande avkastning i traditionell ränteförvaltning kan man alltså inte räkna med. Beaktar man de låga räntorna, isolerat, talar det för fortsatt TINA (There Is No Alternative) mentalitet och med det kapitalinflöde in till företagsobligationsfonder som fortfarande erbjuder positiv löpande avkastning.

Optimisten argumenterar tillsammans med TINA för fortsatt återhämtning i takt med ökad vaccinering, förbättrade bolagsvinster och kassaflöden tillsammans med mjuka centralbanker som fortsätter stimulera ekonomin. 

Pessimisten å andra sidan målar upp bilden av fortsatt virusspridning, stagnerande tillväxt, växande problem i tillväxtländer (Kina), inflationsoro samt oro för att centralbankernas nedtrappning av stimulanserna kommer slå hårt mot riskaptiten på riskfyllda tillgångar. 

För egen del utesluter vi inte vare sig det ena eller det andra. Vi ser företagsobligationer som ett attraktivt tillgångsslag givet den globala återhämtningen och rådande lågräntemiljö. Samtidigt vill vi ha beredskap att kunna agera om vi får se ökad turbulens och kraftigt stigande kreditpåslag. 

Vi har en relativt stor andel investment grade obligationer på 65 procent och kompletterar detta med starkare high yield namn som ger portföljen lite högre löpande avkastning. 

Med det sagt, ser vi inte att den potentiella avkastningen som man kan få genom att investera fullt ut i high yield obligationer med sämre kreditkvalitet kompenserar för vare sig kreditrisk eller likviditetsrisk i nuläget.

Likviditetsrisken är, liksom kreditrisken, tämligen linjär med den löpande avkastningen man kan erhålla. Ju högre löpande avkastning desto svårare är helt enkelt obligationen att omsätta i marknaden och risken är därför fortsatt stor att fonder med för stor andel skräpobligationer återigen hamnar i likviditetstorka och tvingas stänga vid högvolatila marknader. Istället för att investera sista kronan in i illikvida obligationer skapar vi exponering mot företagsobligationsmarknaden genom köpoptioner. Det ger fonden två viktiga fördelar.

För det första används mycket lite kapital för att skapa exponering mot marknaden. Det leder till att vi kan ha en likviditetsposition i fonden som långt överstiger vad traditionella fonder brukar ha. Den stora andelen likviditet kan vi sedan använda när det blir turbulent och när det uppkommer felprissättningar i marknaden. 

För det andra är optionerna konstruerade så att exponeringen mot marknaden varierar beroende av marknadens volatilitet. Stigande volatilitet ger en lägre marknadsexponering och vice versa. Det medför att så länge volatiliteten är låg så har vi en relativt hög exponering mot företagsobligationsmarknaden men om volatiliteten istället ökar så minskar exponeringen per automatik. 

Risken för stigande räntor hanterar vi genom ett stort fokus på obligationer med rörlig kupong. 

Sammantaget får fonden en tydlig strategi för var typ av marknad. 

Lågvolatil marknad: Hög exponering mot obligationer med bättre kreditkvalitet

Högvolatil marknad: Utnyttja felprissättningar, agera opportunistiskt och långsiktigt

Nordic Cross Asset Management AB startades 2016 tillsammans med Altorägda Carneo. Nordic Cross förvaltar idag fyra stycken alternativa fonder under en ESG policy. Bolaget ingår i Carneo-gruppen där också bl a Carnegie Fonder, C WorldWide Asset Management, Holberg och Alternative Solutions ingår.